Amatörradio är en teknikhobby. Många är vi (även undertecknad) som primärt är radioamatörer för att det är en möjlighet för att utveckla teknikexperiment och kunskap. Jag skrev i förra månadens spalt att tekniken kanske inte får vara ett självändamål utan det får gärna vara så att den teknik vi provar och implementerar skall vara nytta i vår hobby. Alltså inte tekniken för teknikens skull. Men samtidigt finns det många i våra led som säkert likt modelljärnvägsbyggaren har som högsta mål att se konstruktionen stående där och fungerande. När så det är uppfyllt går man vidare till nästa utmaning och projekt. Jag brukar med jämna intervall konstatera att ”den dagen du tror dig veta allt är det lika bra att lägga sig ner o dö”. Låter drastiskt och kanske inte rakt av applicerbart på oss människor.
Personligen håller jag stenhårt på att det finns en utveckling och en möjlighet till nya kunskaper och utmaningar varje dag. Därför vill jag i månadens spalt återkomma till ett ämne som med ojämna mellanrum förekommit i QTC. Att dra en lans för vidareutbildning och i det här fallet den litteratur som finns i ämnet.
Läs artikeln här: Radiotekn_03_2007
